Årskrönika VKIF P13 – Säsongen 2025

Full uppslutning på grön gräsplan i mitten av november!

(Ett år med skratt, tårar, hörnmål, parkeringsvakter och höstform.)

Det här var året då vädret testade oss, resultaten utmanade oss och gemenskapen bar oss.

Ett år där vi skrattade mycket, grät ibland, och alltid reste oss igen.
Kort sagt: ett fotbollsår precis som det ska vara.

Vinterserien – när vi tränade pannben minst lika mycket som fotboll

Vintern kom in hårt.

Planerna var hårda, motståndet var hårt, och vinden… ja, den försökte blåsa bort både spelare och målburar.

Vi kämpade oss igenom match efter match, ofta mot starka motståndare och svåra förhållanden.

Resultaten var inte på vår sida, men inställningen var det — även när tröjor och tår var lika kalla som domarens blick när man protesterat lite för högljutt.

När februari var slut var laget rejält tilltufsat, men också sammansvetsat.
Vi hade testats, slitits och ändå fortsatt framåt.

Vårens serie – bra spel, men snålt med utdelning

När våren kom syntes det tydligt att laget tagit kliv.
Passningsspelet satt bättre, modet ökade och laget började hitta tillbaka till sitt flyt.

Men resultatmässigt?

Det kändes ofta som att vi gjorde mycket rätt – men att sista lilla detaljen saknades.

Vi skapade chanser, vi pressade, vi spelade jämnt i match efter match… men utdelningen ville helt enkelt inte riktigt komma.

En ljusglimt i våren var Nils Alins straffräddning borta mot Allegria där han även lyckades rädda den efterföljande returen.

Det var frustrerande – men också en period som byggde tålamod och mognad.

Mjällby Sommarcup – tuffa matcher, nya idéer och formationen som blev startskottet

I månadsskiftet juli/augusti packade vi ihop truppen (något decimerad) och drog på äventyr till Mjällby Sommarcup.

Resultaten var tuffa.
Motståndet var vasst.
Och truppen fick jobba hårdare än någonsin.

Mitt i detta började vi också testa en ny formation och nya roller — något som senare skulle bli avgörande för höstens lyft.

Det var kanske inte cupen där vi glänste mest utåt, men det var definitivt en av de mest betydelsefulla helgerna för laget.

Höstens serie – när allt började klicka

Hösten blev säsongens stora vändning.
Formation och roller hade satt sig, spelet blev mer harmoniskt och laget hittade sin rytm.

Och vilket resultat det gav:

⭐ Laget slutade tvåa i höstens seriespel — en fantastisk prestation efter allt arbete som lagts ner under året.

Och som om inte det vore nog fick vi även ett par viktiga tillskott:

Oskar Albinsson och Issa Alahmad, som anslöt från Förslöv och direkt bidrog med energi, vilja och fin attityd. De kom in, tog för sig och blev snabbt viktiga delar av laget.

Oscar Forssberg Malmberg, som anslöt från Båstad under säsongens sista vecka och som med sin spelstil och personlighet känns som ett riktigt fint tillskott inför framtiden.

Höstens höjdpunkter:

• Tre hållna nollor – ett kvitto på hur väl laget hittade sin defensiva identitet.
  Här förtjänar målvakten Nils Alin, tillsammans med sitt disciplinerade försvar, att hyllas lite extra.

• Matchen mot Vejby, där spelet flöt som allra bäst.
• Matchen mot Vedby/Rönne, där laget visade både mognad och stabilitet.
• Och så… Årets mål:
  William Tullgrens stenhårda skott — efter en perfekt slagen hörna av Caspar Mörner. En kombination som borde repriseras i evighet. (Vi har det på video som Arvid hörs säga på Veoinspelningen)

Ja, vi hade en plattmatch mot Bjuvstorp också — men låt oss kalla det “karaktärsbyggande” och raskt gå vidare.

Hösten blev kort sagt ett styrkebesked.

Säsongsavslutande träningsmatch – ett fint bokslut

Den sista träningsmatchen började lite som en måndagsmorgon – laget såg mest ut att leta efter snooze-knappen och vaknade egentligen inte till förrän i andra perioden.

Men när energin väl kom igång visade spelarna upp samma utveckling, trygghet och spelglädje som präglat hösten.

Det blev till slut en fin avslutning där alla fick bidra och där året rundades av på precis rätt sätt.

Ungdomsavslutningen – välförtjänta hyllningar och värmande överraskningar

På ungdomsavslutningen fick laget ta emot fina plaketter för sin andra plats i höstens serie — ett ögonblick av stolthet och firande efter en riktigt stark avslutning.

Och inte nog med det:
Vi ledare fick också en gåva från föräldrarna, något som var otroligt uppskattat.

Vi brukar säga att det är belöning nog att få umgås med era ungar — och det menar vi verkligen — men vi blev självklart väldigt tacksamma, rörda och glada för omtanken.

Årets prestationer

🏅 Högst träningsnärvaro

Arvid Wallin – 95 %
En närvaro så imponerande att man undrar om han har en hemlig klon.

⚽ Bäste målskytt

Olle Ifverson – 22 mål
Ett målskytte som borde klassas som en egen naturkraft.

🚀 Årets mål

William Tullgren – skottet efter Caspar Mörners hörna i Vejby-matchen
En hörna och ett avslut i perfekt harmoni.

Alla har inte nämnts vid namn här ovan, men tro mig ni är alla precis lika viktiga för den här gruppen - på och utanför planen.

Tack för året!

Till spelarna:
Ni har skrattat, gråtit, kämpat och vuxit tillsammans. Ni har hjärta, driv och humor. Ett fantastiskt gäng.

Till ledarkollegorna:
Tack för analys, struktur, tålamod och alla timmar ni lagt ner. Ni gjorde resan möjlig.

Till föräldrarna:
Inte nog med att ni skjutsat, frusit och hejat — ni stod dessutom tre dagar som parkeringsvakter i sommarvärmen för att stärka lagkassan. Det är engagemang på elitnivå. Och den fina gåvan till oss ledare värmde långt in på säsongens sista kväll.

Det här året hade allt.
Och nästa år? Det kommer bli ännu bättre.

//Johan